Livet i Kathmandu

Eftersom vi foerkortade vandringen med tre dagar fick vi naestan en vecka att se oss om i Nepals huvudstad. Haer aer ett axplock av vara upplevelser i en galet kaotisk stad.

Tandlaekarklinikerna lag taett. Vi avstod.

En avslappnad hund framfoer ett traed som kapslat

in en byggnad pa Durbar square

Hitchcocks Faglarna?

Naer vi troettnade pa stadens larm var det skoent att

ta det lite lugnt i Garden of Dreams

Agent 007 har fatt konkurrens

Gatukonst gjort av faergpulver. Tar manga timmar

att faerdigstaella.

Festivaler har vi sett manga pa kort tid. 

Tempel vid Durbar square. Blommor och roed faerg

som sig boer.

Frukfoersaeljare i Bhaktapur. 

Lunchkombo - banan och torkad fisk

Lakshmitempelt i Bhaktapur  

I Bhaktapur hade joerdbaevniningen foerstoert manga 

tempel. Allt ska byggas upp igen med hjaelp av

internationellt bistand.

Torkning av olika sorters saedesslag. 

Festival med ljusgang foer att locka in lyckogudinnan 

Lakshmi i butiken. 

Koettmarknad.

Lite groent mellan husen

Blev bjudna pa middag av Ram - den lokala researrangoeren. Vaeldigt

trevligt och mycket gott. Dock aer det Annapurna i bakgrunden och inte Everest.

Mission completed

Efter en omläggning i schemat har vi kortat ner vandringen med totalt tre dagar. Därför blev det nästan ett nytt Lidingölopp idag, tack och lov i huvudsak nerför. Färden startade i Namche, 3450 meter över havet och inleddes med en lång nedförsbacke. Sällskapet utökades några kilometer med två malätna, men trofasta, hundar som ville komma in i gruppen. Björn höll dessutom på att tackla ner en sherpa i avgrunden men han lyckades rädda livhanken i sista sekunden.

Strax efter 14.30 gick vi igenom statsporten till Lukla, slutdestinationen på vandringen. Några gick direkt till "Starbock" Lukla för en kopp "riktigt" kaffe. Övriga vilade på rummen. Just nu har precis avslutat vår avtackningmiddag med guiderna och tagit några Everestöl.

Imorgon checkar vi in 06.00 för en, förhoppningsvis, odramatisk start mot Khatmandu (flygplatsen är helt enkelt för kort för att planet ska få lyftkraft så efter det att landningsbanan tar slut är det fritt fall tills dess att planet fått upp farten). Vi håller tummarna och sover tryggt i natt.....

En sista titt pa Everest

Manga Dal Bhat blev det

Avskedsmiddag i Lukla

Tur att vi kom med morgonplanet eftersom bensinkonflikten mellan

Indien och Nepal skapat stor braenslebrist i Nepal

Den långa färden utför

Tyvärr blev det ingen blogg igår. Det innebär inte att vi låg på sofflocket - snarare tvärtom. Vi gjorde ett Lidingölopp mellan Periche och Namche, netto 1000 höjdmeter ner men i praktiken väldigt mycket mer i och med att vägarna ständigt går upp och ner. Vi ställde oss ständigt frågan hur vi tidigre klarade dessa uppförsbackar. Eftersom Ingemar tyckte att dagens sjutimmararspass var lite för kort gick han upp en timme tidigare för att beskåda Yetins (snömannens) "äkta" skalle.

Väl framme i Namche firade några av oss med öl och braskamin medan andra tog en tidig kväll.

Tur det finns vaegskyltar

Farvael till hoeg hoejd

Tva latmaskar och en arbetare

Trafikstockning. Foeljande trafikregler gaeller: 

1. Djur, 2. Sherpas, 3. Oevriga (laes: turister)

Neråt i full fart

Björn var tidigast uppe och sprang i mörkret uppför Kala Pathar 5545 meter. Han blev därmed den ende i gruppen som tog sig hela vägen upp. Gorak Shep, som vi lämnade i morse, var inte det trevligaste boendet på resan. Det var det var mycket spartanskt utan något vatten att tvätta sig i, kalla rum och fotogendoftande allrum.

Under dagen har vi gått ner mer än 1000 höjdmeter. Vi kom fram till Pheriche redan 13.00 och väntar nu, lätt kallfrusna, på att kaminen ska tändas.

Några reflektioner så här när vi vandrar.
1. Vi pratar mer och mer om saker vi saknar: familj, men mest varma duschar och att inte frysa
2. Att sitta och vänta i kalla rum är överskattat
3. Dal bhat kommer vi inte äta på ett tag

Bye, bye Everest!

Gruppens vaelgoerare delar ut leksaker till traktens barn

Tackkram i Pheriche

Into thin air

Idag är det dagen D. Vi gick upp extra tidigt för att nå Gorak Shep på 5180 meters höjd före lunch. Väl framme konstaterade vi att aptiten var lite sisådär - men vi fick i alla fall i oss lite stärkande te. Inför avgång mot Base Camp på 5364 meter hade vi en liten hälsokoll där vår guide, Ajeeb, kollade syresättning m.m. Efter detta valde fyra av oss att gå medan Bengt, som kände av den höga höjden, valde att stanna i byn. Medan Bengt kurerade sig (han känner nu inga symptom) gick vi andra vidare över stenskravel och annat elände. Vi stannade flera gånger på vägen, dels för att vila, dels för att titta på den fantastiska utsikten men även för att Björn skulle få använda sin portabla toalett som han släpat 3000 höjdmeter. Väl framme träffade vi flera andra sällskap och tog mängder med kort. Himlen var helt blå och vi har verkligen haft tur med vädret. Väl tillbaka "däckade" de flesta av oss och just nu sitter vi och väntar på middag. Därefter kommer vi att gå och lägga oss för att förbereda oss på morgondagens jippo: uppgång 04.00 för en mindre bergsbestigning och korttagning. Efter detta sätter vi full fart nedåt för att slippa befinna oss på hög höjd.

Morgonvandring mot Gorak Shep (gamla Base Camp)

Khumbuglaciaeren

Naestan framme i Gorak Shep

Everest inom raeckhall (Everest aer den lilla 

toppen till vaenster om Nuptses hoega topp) 

Framme vid Base Camp med Khumbu icefall i bakgrunden.

Bjoern firar med att laegga en patiens.

Gruppen framme vid Everest Base Camp!!

Dan före dan

Idag har vi vandrat upp till Lobuche på 4930 meters höjd. Stegen är allt tyngre och takten är låg men alla har gott mod och kämpar på. På vägen passerade vi Everest Memorial som är en samling av minnesstenar över alla som dött på berget. Sten är för övrigt ingen bristvara. Såväl boende som mat blir alltmer primitivt men vi tröstar oss med den maffiga utsikten över Nuptse som sticker rakt upp i himlen precis utanför hotelldörren. Medhavd choklad har blivit hårdvaluta!

Vi har noterat att allt blir dyrare i takt med höjden/avståndet till civilisationen. Vårt vattenkostnadsindex (VKI) kr/liter är:
Khatmandu: 1,50 kr
Lukla (flygplatsen) 8 kr
Namche 10 kr
Tengboche 20 kr
Dingboche 27 kr
Loboche 30 kr

Tidigt imorgon bitti sätter vi kurs mot resans mål, Everest Base Camp.

Paus med utsikt

Bygglov beviljat?

Buddistiska boeneflaggor daer faergerna representerar jordens element: 

gul=jord, roed=eld, groen=skog, bla=himmel/vatten och vit=jaern. 

Minnesmaerke oever Scott Fisher som foerolyckades i den stora katastrofen pa Everest 1995.

Vy oever Everest Memorial

Nuptse i skymningssol.

Acklimatisering ovanför trädgränsen

En extra dag i Dingboche för att vänja sig vid hög höjd. Men för att förbättra acklimatiseringen gjorde vi en vandring 300 höjdmeter upp till Chukung på 4700 meter. Landskapet har förändrats drastiskt de senaste dagarna. Från bördig vegetation med tallskogar, via gräshedar till ett kargt moränlandskap - allt  omgivet av snö och isklädda bergstoppar.

Monument oever dem som foerlolyckats pa Lhotses sydsida. Lhotse som syns i 

bakgrunden aer vaerldens fjaerde hoegsta berg (ca 8500 m).

Killen som klarade det

Vaer co-guide Preem.

Dingboches foerorter

Höjdrekord

Från Tengboche till Dingboche klättrade vi 600 höjdmeter och befinner nu på 4400 meters höjd. Idag gick vi i strålande sol och skymtade Everests topp för första gången, dold bakom världens fjärde högsta berg, Lhotse. På denna höjd börjar stegen bli tyngre och man blir andfådd och går upp på maxpuls vid minsta uppförsbacke. Men vi tar extra långa pauser i solen och har skaffat oss en fin solbränna.

Nu och en vecka befinner vi oss bortom den mobila telefonins gränser och kan endast kommunicera via wifi, som finns nästan överallt om man är beredd att betala.

PS!
Martin vill gärna skicka ett stort grattis till Tilda på födelsedagen.

Pa vaeg

Martin och Ama Dablam

Det fanns gott om atervinningsstationer pa hela leden (och jakar)

Joachim testar sherpalivet och gissade att packningen vaegde 50 kg, Martin gissade pa 30. Gammelsherpan vaegde den i haenderna i nagra sekunder och konstaterade, "Not 30, 33!"

Haerifran och uppat fanns ingen elfoersoerjning sa det var solceller som gaellde. 

Sa haer kokar man te i Dingboche.